Om domstolarnas förlikningsverksamhet i Sverige, Australien och Japan — en kritisk utvärdering av det svenska systemet (s. 499)

Erik Ficks

En utgångspunkt är att rättsväsendet skall uppmuntra förlikningar i dispositiva tvistemål. Det finns därför förlikningsförfaranden i anknytning till de allmänna domstolarna, som ett sätt att minska handläggningstiden och att öka både parternas och allmänhetens förtroende för att effektiv tvistlösning kan erbjudas. I Sverige är dock förlikningsförfaranden litet uppmärksammade, bl.a. sker föreläggande till medling uppskattningsvis i endast en procent av alla dispositiva tvistemål. I denna artikel beskrivs de domstolsanknutna förfaranden för att förlika tvistemål som finns i Sverige, Australien och Japan och en jämförelse görs mellan dessa system. En kritisk utvärdering av det svenska systemet sker sedan mot bakgrund av denna jämförelse. Slutsatserna är att tillgången till förlikningsförfaranden i det svenska systemet är påfallande koncentrerad till endast förberedelsen i första instans samt att det finns påtagliga brister vad gäller tydlighet och struktur för förfarandena, vilket kan antas försämra förutsättningarna för att de används på ett effektivt sätt. I SOU 2007:26 (”Alternativ tvistlösning”) ges förslag på hur främjandet av förlikningar skulle kunna förbättras i de allmänna domstolarna i Sverige, bl.a. genom reglering av förlikningsförfaranden också i hovrätten och genom att förespråka ökad användning av föreläggande till medling.  Genom införandet av dessa förslag skulle flera av de brister som uppmärksammas i denna artikel kunna åtgärdas, men kritik kan fortfarande riktas mot bristen på reglering av den praktiska handläggningen vid domares förlikningsförhandling respektive vid föreläggande till medling.