Normprövning ur ett EKMR-perspektiv (s. 882)

Inger Österdahl

Nedan följer ett axplock synpunkter på förhållandet mellan Europakonventionen och svensk rätt, vilket är både mångfasetterat och statt i förändring inte minst genom EU-rättens påverkan. Diskussionen fokuserar på normhierarkin, uppenbarhetsrekvisitet och sättet att samordna normer på olika nivåer och med olika innehåll - strukturellt och materiellt. Den onödigt komplicerade doktrin som vuxit fram genom förarbeten och domstolspraxis kring förhållandet mellan Europakonventionen och svensk rätt är svår men inte omöjlig att forcera. Ett klargörande gordiskt hugg med hjälp av ny lag eller praxis vore dock tacknämligt om inte EU hinner lösa allt åt oss dessförinnan: Både frågan om normhierarkin och uppenbarhetsrekvisitet i förhållande till Europakonventionen torde i stort sett lösas genom fördragsfästandet av EU:s stadga för mänskliga rättigheter (om reformfördraget träder i kraft). - Sist kommenteras mycket översiktligt de olika alternativ till den rådande normprövningsordningen, vilka skisseras av Grundlagsutredningens expertgrupp, framför allt det s.k. mellanalternativet. - Trots förefintligheten av en omfattande svensk rätts- och statsvetenskaplig forskning i ämnet, till vilken jag själv endast bidragit i ringa mån, citeras inga andra författare här. Kampen mot klockan är förklaringen. Huruvida den kan godtas får andra bedöma.