Handlar normprövningsdebatten om rätt saker? (s. 779)
Olle Abrahamsson
Uppenbarhetsrekvisitets vara eller icke vara har under lång tid dominerat den svenska normprövningsdebatten. Politiskt har rekvisitet setts som en garanti för att domstolarna inte tar sig för stora friheter på lagstiftarens bekostnad. Samtidigt har det kritiserats såsom ett hinder för grundlagarnas och Europakonventionens genomslag i rättstillämpningen. EG-rättens ut-veckling, varigenom Europakonventionen allt mer har förts in under gemenskapsrätten, i förening med att domstolarna funnit andra vägar att uppnå godtagbara materiella resultat har emellertid inneburit att uppen-barhetsrekvisitet har förlorat i betydelse. Alltför lite uppmärksamhet har å andra sidan ägnats konsekvenserna av att lagstiftaren underlåter att redovisa överväganden rörande lagstiftningens proportionalitet och därmed ger utrymme för en normprövning baserad på otillräckligt beslutsunderlag. Även frågan om den europeiska rättighetsstadgans politiska och rättsliga implikationer och inte minst dess betydelse för den svenska ordningen för normprövning behöver utredas och bli föremål för en grundlig debatt.
