EU från Venus, FN från mars — Om Kadi och
Al Barakaat i EG-domstolen (s. 654)

Inger Österdahl

EG-domstolens dom i Kadi- och Al Barakaatmålen om riktade sanktioner mot misstänkta terrorister hyllas vanligen som en framgång för de mänskliga rättigheterna. Föreliggande artikel problematiserar domstolens resonemang på olika punkter och ifrågasätter om de mänskliga rättigheterna verkligen gynnades av EG-domstolens dom. Den utpräglade dualism EG-domstolen tillämpar i förhållande till det folkrättsliga systemet i stort kan bli kontraproduktiv. Den utpräglade regionalism och relativism i synen på de mänskliga rättigheterna som domstolen ger uttryck för kan också slå tillbaka i ett större perspektiv. På kort sikt genererade EG-domstolen positiva resultat för de i målen misstänkta terroristsympatisörerna, men på längre sikt förefaller domstolens sätt att resonera både principiellt och substantiellt ihåligt. För övrigt anser författaren att de grundläggande frågorna i fallet är politiska och inte juridiska, vilket inte befriar domstolarna från skyldigheten att ta sitt politiska ansvar inom rättens ram.